Det är lättare för en kamel att komma genom ett nålsöga än för en rik att komma in i Guds rike, sägs det. Nu har en av landets direktörskameler tagit ett oväntat språng. Lars G Nordström avstår från hela sin VD-lön på 900 000 i månaden. Det tar förstås inte kamelen genom nålsögat. Nordström har ganska många miljoner kvar. Och pengarna han avstår går inte till de fattiga, precis.
Men Nordström ger oss i alla fall en intressant illustration av skillnaden mellan heder och moral. Han säger själv att han tackar nej till lönen för att han inte vill bli uppfattad som girig. Det handlar alltså om hans heder. Nordström är mån om sitt anseende, om vad andra ska tänka om honom. Det är utsidan som räknas. Och det är en rationell, vinstmaximerande kalkyl att avstå från lönen. I det här fallet bedömde Nordström att det var en god affär att växla lönemiljonerna mot förtroendekapital. Hedern är dyrbar och värd sitt pris.
Om Nordströms lön i stället hade varit en fråga om moral, om rätt och fel, så hade det inte spelat någon roll vad tidningarna skrev om saken. Ett moraliskt ställningstagande håller för ett mediedrev. Och moral är en fråga om vad som är bäst för andra människor, inte om vad som är bäst för det egna anseendet.
Nog är det sympatiskt att Nordström värderar hedern högre än lönesaldot. Men mycket viktigare vore det om näringslivs-topparna värderade moralen högre än profiten. Kanske är det något med kamelrollen som gör den tanken utopisk.
Men Nordström ger oss i alla fall en intressant illustration av skillnaden mellan heder och moral. Han säger själv att han tackar nej till lönen för att han inte vill bli uppfattad som girig. Det handlar alltså om hans heder. Nordström är mån om sitt anseende, om vad andra ska tänka om honom. Det är utsidan som räknas. Och det är en rationell, vinstmaximerande kalkyl att avstå från lönen. I det här fallet bedömde Nordström att det var en god affär att växla lönemiljonerna mot förtroendekapital. Hedern är dyrbar och värd sitt pris.
Om Nordströms lön i stället hade varit en fråga om moral, om rätt och fel, så hade det inte spelat någon roll vad tidningarna skrev om saken. Ett moraliskt ställningstagande håller för ett mediedrev. Och moral är en fråga om vad som är bäst för andra människor, inte om vad som är bäst för det egna anseendet.
Nog är det sympatiskt att Nordström värderar hedern högre än lönesaldot. Men mycket viktigare vore det om näringslivs-topparna värderade moralen högre än profiten. Kanske är det något med kamelrollen som gör den tanken utopisk.
3 kommentarer:
Så sant, så sant.
Problemet bakom debaclet är ett kvarts sekel Chicago-skola; av kortsynt girighet och dumhet - och föreställningen att "värden" kan bli verkliga geonom att finnas i fantasin.
Att vinster inte behöver gå tillbaka in i investeringar och produktion.
Att verkligheten kan påverkas.
Det har varit ett gigantiskt pyramispel kombinerat med Svarte Petter!
Man har bytt "värden" - också negativa - med varandra...
Resultatet är konkurs. Vem kan vara förvånad?
Det är alltid så , att kan man inte trycka ner någon för att han tar för bra betalt så kan man alltid bli sur för att han avstår att ta betalt.
Fel har han i alla fall säger Ni
lyckligt.
Han är en bra karl som inte skall
missförstås.
Uppsalatåget varje morgon i 8 års tid. Trevligt gäng där han var en
i gänget. Gnäll inte!
@ Leif
Jag gnäller inte på Lars G Nordström. Tvärtom. Det är sympatiskt att han värderar hedern högre än lönesaldot, skriver jag. En man som värderar sin heder till 900 000 kr/mån har uppenbarligen en hel del integritet. Det är... hedervärt.
Sedan tar jag den här incidenteten som utgångspunkt för några reflektioner om heder och moral. De reflektionerna har inte så mycket med just Nordström att göra. Jag utgår från att han som offentlig person står ut med att man på det här sättet talar om hans offentliga persona. Vem han är innerst inne, bakom sin offentliga persona, vet jag förstås inget om. Så det uttalar jag mig heller inte om.
Skicka en kommentar