Det är lätt att gnälla. På min blogg har jag gnällt en del över Ann Heberleins gnäll över Svenska kyrkan. Men nu ska jag sluta gnälla. I grunden håller jag ju med Ann Heberlein om att kyrkan ska ta människor på allvar genom att fokusera på det som är centrum i tron. Och jag håller med Antje Jackelén om att det måste finnas rum för olika människor och olika uttryckssätt i kyrkan. Och alla har vi något att bidra med.
Så nu frågar jag efter ditt bidrag. Ja, just ditt. Vad tycker du man kan göra för att människor av olika slag ska kunna känna sig välkomna och tagna på allvar och genuint delaktiga i Svenska kyrkan? Hur ska gudstjänst och predikan kunna fördjupas och bli mera interaktiv? Hur ska alla som vill kunna bli subjekt och producenter i församlingen snarare än bara objekt och konsumenter? Hur ska Svenska kyrkans fokus på Jesus bli tydligare i förkunnelse och i engagemang för medmänniskorna?
Detta är en brainstorm. Det betyder att alla förslag är välkomna, stora som små, utan censur och kritik. Men det ska vara förslag, inte gnäll. Gärna så konkreta förslag som möjligt. Tryck på kommentarlänken och skriv!
Om kriget kommer... duck and cover
7 timmar sedan
17 kommentarer:
Jag börjar med att lägga ett förslag själv. Man skulle kunna använda internet mera. På församlingens hemsida borde man kunna komma med förslag om allt möjligt, delta i samtal och diskussioner, läsa dagens bibelord, ställa frågor, läsa och kommentera församlingens målsättning och arbetssätt, komma med tankar och frågor och förslag inför gudstjänsten i anslutning till söndagens texter och teman, etc. Detta ersätter förstås inte verkliga möten mellan människor, men det ger alla en möjlighet att komma med input utan att behöva komma till församlingshemmet för gudstjänstförberedelse eller samtalsgrupp.
Sådärja. Så trivialt kan ett förslag vara. Skriv nu ditt eget förslag! Det går bra att spinna vidare på andras förslag, men undvik att kritisera eller såga.
Jag antar utmaningen med följande förslag - som utgår från hur situationen är i min hemförsamling:
De som är anställda i församlingen, och f a kanske kyrkoherden, kan börja med att känna in sig i faktum att flera av oss som besöker gudstjänster och olika verksamheter tror att Jesus Kristus är världens frälsare. Vi tror att Jesus lever idag och vi tror att han har kraften och makten att förändra människors liv på samma sätt som han har förändrat våra liv. Vi ser som ett uppdrag att vittna om vår tro.
Där kan man börja, tycker jag - en slags "tankesmedja", kanske.
Hear, hear anonym!!
Jag plockar upp bollen och föreslår att predikokonsten utvecklas bortanför moralpredikningarna och flosklerna. Även på internet. Lekmannapredikningar och författargudstjänster är utmärkt (när det inte blir prestation och jippo utan i kombination med vad anonym här ovan föreslår). Alla som sysslar med ordet bör läsa frekvent, inte bara en teol kand för tjugo år sen eller en bensinmacksdeckare då och då.
Det finns ju de, som bara vill vara åsådare/åhörare, och de ska inte känna att de måste göra något aktivt. Men det är lika viktigt att de, som vill delta aktivt i gudstjänsten, kan anmäla sig på ett enkelt sätt.
Mera egna initiativ, kyrkan är inte de anställda utan alla som tror, vi kan inte sitta o vänta på att några andra ska göra vårt jobb som kristna, att någon annan har mina talanger....vi måste inse att vi behövs! och att vi behöver församlingen!
Jag har fler förslag: att man får vara förtroendevald i en annan församling är den där man bor.
Och: Kanske de politiska partierna borde lägga ner kyrkoengagemanget och låta de som genom sin kristna övertygelse är engagerade i församlingarna ta över styret i Kyrkoråd/kyrkofullmäktige och även Kyrkomötet? Då upphör dessutom politiska parter som är mer än rimligt udda att vara ett problem.
I min församling börjar vi från och med i höst (pinsamt sent, men ändå) ha öppna träffar varje torsdag "inför helgen" där vi ska tala om texterna, psalmer, böner mm. Min förhoppning och avsikt är att detta kan bli en plats för fördjupning, och en plats där människors tankar ska tas på allvar och få påverka.
I övrigt skulle jag verkligen, verkligen önska att fler tog chansen att berätta hur de upplever gudstjänst och tro, att som Nineve säger fler tog ansvar. Alltför länge har gudstjänst mm varit något som producerats, det måste sluta vara så. De församlingar som inte bjuder in måste tänka om, och i de som gör det hoppas jag fler tar chansen.
Jag hade en gång en samtalsgrupp för samtal om Gud och livet. Denna samtalsgrupp försigick inte i kyrkans regi utan på den skola jag arbetade på Gruppen hette "samtal bortom ord".
Det speciella med gruppen var att den bestod av personer med olika sorts funktionshinder som gjorde att de hade olika lätt eller svårt för att uttrycka sig. För att på något vis komma på en mera jämlik nivå använde vi därför olika andra medel till grund för samtalen - bild, måleri, musik för att uttrycka det man ville ha sagt. Naturligtvis användes även ord och text. Men viktigt var att alla skulle få använda tillräckligt med tid för att uttrycka sig.
vad vill jag då säga med detta. Jo jag har några gånger hört ordet "lågtröskelgudstjänst" uttalas med lite föraktfull ton. samtidigt är jag är helt säker på att gudstjänsten inte är tillgänglig för många av de funktionshindrade personer som jag känner, och tröskeln för dessa till våra kyrkor upplevs som väldigt hög. Och jag vet att det finns en längtan in och en rädsla för att man inte känner sig hemma. Det är också svårt med "tycka-synd-om-mentaliteten som många funktionshindrade kan uppleva.
Jag vill ha Gudstjänster som talar till flera sinnen liturgin skall ha ett innehåll och bära orden med hjälp av rörelse, färg, musik. Ordet skall kunna tas emot utan att man alltid måste förstå det intellektuellt.
Gudstjänsterna måste bli tillgängliga inte bara fysiskt utan mentalt för fler och församlingens attityder kanske måste förändras, bli tillåtande.
Människor längtar efter andlighet, efter förkunnelsen, efter gemenskapen men finner den inte för att de betraktas som annorlunda - det vill jag göra ngt åt.
jag har ofta funderat på hur det skulle vara att börja om. Att börja om från början i varje församling.
Vi lägger ner all kringverksamhet och firar gudstjänst.
Vi firar gudstjänst varje dag, enkla vardagsgudstjänser eller avskalade mässor - kanske med lite olika inriktning - om vardagars kvällar och morgnar, och så en pampig högmässa på söndagen, med mänga psalmer, procession och feststämning.
så hoppas jag att någon efter ett tag dröjer sig kvar efter någon gudstjänst, vill prata vidare, lyfta fram något av upplevelsen eller känslan. Fler kanske dröjer sig kvar op kyrkbacken, prata och diskuterar och så har man utan vidare skapat en liten samtalsgrupp.
Så tar någon en dag med sig lite kaffe i en termos och bjuder runt och vips är kyrkkaffet återinrättat.
Ett av mina förslag är alltså att skala bort allt vi kan undvara och börja om med det som är centralt och sedan låta kringverksamheten växa fram med gudstjänsten som centrum.
Den svenska högmässan har ett rikt symbolspråk, och dessutom är kyrkobyggnaden, särskilt medeltidskyrkorna, rik på symboler. Med en liturgi, där prästen och församlingren gör olika saker, ökar symboliken ytterligare. Under medeltiden var folk inte läskunniga, varför all symboliken tillsammans med väggmålningar och skulpturer blev en berättelse som kunde upplevas med olika sinnen. Denna berättelse kompletterades med predikan. Du är absolut på rätt väg, men frågan är hur vi ska göra för att det hela inte bara ska uppfattas som vackert och stämningsfullt.
Sedan undrar jag förstås vilken församling du tillhör, som har så mycket resurser. (Vilken kringverksamhet ska för resten läggas ner? att det räcker "...gudstjänst varje dag, enkla vardagsgudstjänser eller avskalade mässor - kanske med lite olika inriktning - om vardagars kvällar och morgnar, och så en pampig högmässa på söndagen, med mänga psalmer, procession och feststämning."
Problemet för många landsortsförsamlingar är att resusrserna knappt räcker till en gudstjänst i månaden i alla kyrkor. (Att propagera för en lösning på detta problem, är huvuduppgiften för min egen blogg, men nu ligger andra ämnen överst.) Men förutsatt att resurserna verkligen räcker till, är du på rätt väg här också.
Vi måste diskutera olika typer av mässor och även gudstjänsttiderna.
Men tröttsamt.. ett helt inlägg försvann. Men i korthet. Fokusera på gudstjänst/mässa/andakt/minsta gemensamma nämnare och låt allt utgå från det fröet. Köp inte in proffstjänster. Underhåll inte. Utgå från nattvardscirkeln. Tro på Jesu närvaro.
En lite grej, a propos predikans roll: jag har goda erfarenheter av offentligt snack om predikotexten efteråt, under kaffet. Två fördelar fanns, folk kunde aktivera sig och tycka till, dels lär man efter ett tag känna församlingens frågor mer, och kan vara direktare i små öglor till församlingen samtidigt som man kan skriva predikan öppen för andra som inte kommer lika ofta
Hej Lars Flemström!
jag spånar rätt fritt. Utan att tänka så mycket på resurser, vilka resurser som finns nu. Tänker mig att resurser kan frigöras om man lägger ner verksamheter som inte har med gudstjänst eller förrättning att göra.
tänker mig att resurserna skall användas för att fokusera på det centrala i verksamheten. Kyrkan behöver kanske inte göra sådant som andra i församlingen, samhället är så mycket bättre på. Jag tror inte att vägen in i kyrkan går via diverse aktiviteter i församlingshemmet, utan tvärtom: gudstjänsten och det goda samtalet först!
Svenska Kyrkan - folkkyrkan saknar folk i bänkarna i våra landsortskyrkor.
Pensionärerna har fler själar på sina månadstäffar än vad kyrkan förmår.
Analysera varför "marknadsföringen" av Guds ord är så illa hanterat (Ofta)
Men jag håller med den som föreslog att avsluta gudstjänsten i
församlingshemmet med kaffe och ibland genomgång av predikan.
Men som första försök är det "kyrkbacken" som kan återuppstå. Folk vill träffas och
känna gemenskap.
Med fyra gudstjänstdeltagare lägger Kyrkoherden ner lika mycket kraft som om det är femto personer närvarande.
Marknadsföringen i SVK är statisk per år räknat.
Julen väl fyllda kyrkbänkar - varför - tradition-kända texter-kända psalmer - ljus och glädje.
Försök skapa samma tryck minst en gång per månad. Kyrkan är inte enbart Bibeln och riter utan även
trdition och etik från världen som tyvärr ännu inte integrerats i de mest rigida bibeltolkarnas värld.
"Kyrkan är inte enbart Bibeln och riter utan även
trdition och etik från världen som tyvärr ännu inte integrerats i de mest rigida bibeltolkarnas värld."
Ganska bra sagt, alltså. Tack Leif!
En god början tycker jag skulle vara att alla vigda,(åtminstone)gick i kyrkan varje söndag, även då de var lediga. Detta skapar trovärdighet och ett innerligare böneliv. Så tänker jag också att vi skulle ha fler gudstjänster men mindre kringverksamhet förutom på ett område:studiecirklar/samtalsgrupper. Jag tror att det skulle både vara bra och attraktivt för människor i arbetsför ålder om man hade träffar kring vad kristen tro är och utifrån detta skulle man kunna få aktiva och myndiga kristna som vågade ta plats.
Skicka en kommentar