lördag 30 augusti 2008

För livet

Det har väl inte undgått någon att vicepresidentkandidaten Sarah Palin är "pro-life". Hon är alltså mot rätten till fri abort. Jag har inga särskilda åsikter just om Sarah Palin. Men konceptet pro-life fascinerar mig.

I USA är det en viktig kristen profilfråga att vara abort-motståndare. Det står inget just om abort i Bibeln, så motståndet brukar motiveras med hänvisning till femte budet. Du skall icke dräpa. Det märkliga är att samma människor som anser att abort är mord, ofta är för dödsstraff, för alla medborgares rätt att bära vapen för självförsvar, och för militära medel i utrikespolitiken. Sarah Palin är bara ett exempel av många på denna åsiktsmix. Pro-life, alltså.

Att vara "för livet" skulle jag gärna se som en kristen hållning. Men för mig innebär det att jag tar motsatta ställningstaganden i samtliga dessa frågor som gäller rätten att döda. För möjlighet till abort. Mot att döda i krig, rättsskipning eller självförsvar. Och förstås för fattigdomsbekämpning och miljövård.

Vet inte riktigt vad jag ska dra för slutsatser av detta. En negativ slutsats kan vara att det inte är så angeläget med kristna profilfrågor i politiken. Eftersom det inte finns något kristet åsiktspaket som alla kristna kan enas kring, ligger det nära missbruk av Guds namn att driva en "kristen" politik. En mera positiv slutssats skulle kunna vara att "för livet" är en bättre utgångspunkt för kristen spiritualitet än för kristen politik. En skapelsebaserad fromhet som bejakar livet som en gåva från Gud och värnar allt levande. Det ska jag fundera vidare på.

9 kommentarer:

Anonym sa...

Bra iakttagelse. Själv tror jag att Jesus väg är politiskt och att Guds rike är ett politiskt rike, men att det styrs med helt andra medel än dom världsliga rikena (inte med våld och tvång). Den Messias-troende har sin främsta lojalitet till Guds rike och erkänner endast Jesus som Ledare/President
(http://www.jesusforpresident.org/). Detta borde få oss att sluta sträva efter maktpositioner i samhället och genomförandet av "det goda" med hjälp av vålds- och tvångsmedel. Att tillsammans leva ut Guds politik borde vara det centrala. Tänker jag.
/Jonas LUndström
http://blog.bahnhof.se/wb938188

mawi sa...

Nja det finns mer stöd än bara femte budordet mot abort. Bland annat står det i en psaltarpsalm om hur Gud ser människan redan i moderlivet.

Maria sa...

Visst är det besvärligt med inkonsekvens *ler*

Jag har, efter många års vånda, insett att jag är "pro-life" i just abortfrågan. Jag kan inte annat än att tycka att det är ett liv där inne i livmodern. Men jag avskyr att hamna i samma "gäng" som Ja till Livet mfl.

Däremot skulle jag inte agera politiskt för att ändra de svenska abortlagarna. Jag vet mycket väl hur det var på den tiden när abort var förbjudet, och hur det fungerar i andra länder, och det är ingenting jag vill se här.

Sedan är ju frågan var en kristen bör stå för politiskt. Vi är rätt oeniga, det har du rätt i, men vissa frågor enas vi i stort sett runt, tex flyktingmottagandet. Men det är ju snarare en konsekvens av en kristen människosyn än en "profilfråga" (vad nu det är).

Jag antar att varje kristen måste väga tro och handling i varje enskild fråga. Svårt, men långt mer önskvärt än den "peka-med-hela-kristna-handen"-politik som en del står för.

Men det är klart, jag har ofta önskat mig ett kristet vänster/miljöparti :) Då kanske jag skulle kunna tänka mig att engagera mig politiskt...

Anonym sa...

Jag själv föredrar den linje som påven och den katolska kyrkan står för: Nej till abort OCH nej till dödsstraff.

Det finns dock en vanlig inkonsekvens jag inte förstår. Vissa menar att det absolut måste vara tillåtet att döda oskyldiga människor genom abort samtidigt som det måste vara absolut fel att döda bevisat skyldiga människor genom dödsstraff. Att vara mot fri abort, men för dödstraff - vilket jag som nämnts ovan inte är - kan ju åtminstone logiskt försvaras.

Nej, värna livet från befruktningsögonblicket till den naturliga döden!

hapax sa...

Roligt att ni läser och har synpunkter. Några korta kommentarer till er i gengäld:

@ Jonas
Intressant perspektiv. Men är det inte lika svårt att enas om vad som är Guds politik som att enas om vad som är kristen politik?

@ mawi
Jag tror du tänker på Psaltaren 139:13-16. De verserna kan vara relevanta för hur vi ser på foster och ofödda barn. Men de handlar inte just om abort, utan om Guds allvetande omsorg. Det enda bibelställe jag känner till som MÖJLIGEN handlar om något vi skulle kalla för abort är 4 Mos 5:11-31. Om kvinnan ifråga är gravid. Men då blir det anvisningar FÖR abort, inte mot.

@ maria
Jag tycker din hållning till abort är värd respekt (det tycker jag om alla hållningar som är nyanserade och icke fördömande). Men jag undrar om du ändå inte är pro-choice snarare än pro-life med den amerikanska terminologin, eftersom du vill ha lagar som ger valfrihet åt den enskilda kvinnan.

@ anonym
Du har säkert rätt i att det är så logiken ser ut för Sarah Palin och andra. Det är ju ett vanligt tema både i amerikansk populärkultur och amerikansk politik att man enkelt kan skilja mellan skyldiga och oskyldiga. Den som dödar en oskyldig är därmed skyldig och ska dö, medan den som dödar en skyldig är en hjälte som ska hyllas av sitt land. Det är den logiken som ligger bakom kriget mot terrorismen, attentat mot abortkliniker och de flesta actionfilmer.

Själv tycker jag att både abort och dödsstraff är komplicerade frågor som inte tjänar på att man gör enkla jämförelser dem emellan. Då faller så många nyanser bort.

Anonym sa...

Möjligen. Jag tror dock att svårigheten med att tolka Jesus är något överskattad. Ytterst få skulle tex argumentera för att Jesus förespråkade våld. Skillnaderna kommer tydligare in när det gäller huruvida man tycker Jesus väg är normativ för den troende i alla lägen eller inte, eller om man måste släppa detta när man rör sig i den världsliga kallelsen som ni lutheraner ;) skulle uttrycka det.
/Jonas

Maria sa...

Jo, visst är det så, politiskt, medan den personliga hållningen (vad gäller mig själv) är något annat. Tyvärr. Världen och alla vi som bor i den är ju inte perfekt. Tills den blir det är det vårt att dra konsekvenser fullt ut.

hapax sa...

@ Jonas
Sant, sant. Det finns många teologiska bortförklaringar och paroller som går ut på att vi inte ska försöka följa Jesus. I min lutherska tradition heter några av dem Tvåregementesläran, Tron Allena och Syndafördärvet. Och lärjungarnas två svärd har fått legitimera oräkneliga kanoner och arméer.

Men ändå så är ju evangeliernas porträtt av Jesus och hans undervisning ganska kortfattade och fragmentariska och situationsbetingade. Det är mycket som måste tolkas och fyllas i av nutida lärjungar. Fast det får förstås inte vara en ursäkt för att inte försöka.

@ Maria
Det är din inkonsekvens som är hedervärd, tycker jag. Att du ställer högre krav på dig själv än på andra, och att du i valet mellan principerna och medkänslan väljer medkänslan. Mitt nya inlägg tillägnas dig. Tack för inspirationen.

Maria sa...

Oj, så hedrande! Tack. Och ett så bra inlägg också :)