Bildsviten Ecce Homo har blivit ett fenomen. Återigen är många upprörda och kränkta över att dessa bilder ska visas. Till och med mordhot förekommer.
Själv blir jag mer upprörd över mordhot än över bilder. Det finns förvisso många smaklösa bilder av Jesus. Några av dem ingår i Ecce Homo-sviten. Många fler hänger i våra kyrkor. Men det finns inga bilder av Jesus som får mig att känna mig kränkt. Ännu mindre kan jag anse att Jesus blir kränkt. En som redan är korsfäst kan inte kränkas ytterligare.
Så det finns inga kränkande bilder av Jesus. Däremot finns det många bilder av hur Jesus blir kränkt. I nästan alla kyrkor finns bilder av hur Jesus torteras till döds på ett kors. En värre kränkning är svår att föreställa sig. Bilderna av korset och korsfästelsen borde påminna oss att den enda bild vi ska skydda från kränkningar är -- människan. Guds avbild. Stirra dig inte blind på bilden. Se människan i stället. Ecce Homo.
Om kriget kommer... duck and cover
7 timmar sedan
11 kommentarer:
Jamen visst, så är det. Klokt som vanligt. Nu ska vi se vad du kan göra av det här...du är utmanad!
http://prastflickan.blogspot.com/2008/06/att-ge-order.html
Luk 12:10
"Den som säger något mot Människosonen skall få förlåtelse. Men den som hädar den helige Ande skall inte få förlåtelse."
Detta kan väl appliceras till Ecce?
Jesus blir knappast kränkt. Men däremot kyrkobesökare som tvingas på utställningen direkt i entren. Svenska kyrkan har ju haft lite olika roller genom århundrandena och till största delen har den varit anpassad till det rådande åsiktsklimatet så som en statskyrka bör vara (på den tiden vi hade en statskyrka alltå). Religionen blir som sämst och direkt farlig när den börjar företräda Gud själv, så som islam gör i samtliga islamska länder. När kyrkan påstår att det som för tillfället råkar vara i linje med vad staten tycker (=samhällskorrekt) är exakt vad Gud anser att vi ska tycka, då vet man att kyrkan är falsk och ljuger. Och när representanter från samtliga politiska partier går med i gay pride tåget samtidigt som kyrkan pläderar för homoäktenskap och homoadoptioner, då har kyrkan fått ungefär samma roll som på medeltiden.
Sleepaz: Ja, kanske det. Det finns en viss tolerans mot hädelse i Bibeln. Som när Job hädar Gud i 30 kapitel, och till slut får rätt av Gud. Eller när Jesus faktiskt döms till döden för just hädelse -- det är knappast ett domslut som evangelisterna sympatiserar med. Som kristna borde vi alltså vara lite restriktiva med att döma andra för hädelse.
Fast jag tycker inte att Ecce Homo-bilderna är hädiska alls. Kitschiga och ibland smaklösa. Men inte hädiska. Vill du utveckla hur du tänker om Ecce Homo?
z999: Välkommen hit! Jag hoppas du ska trivas här.
Men hur menar du att kyrkobesökare blir kränkta av Ecce Homo? Med den uppmärksamhet som den utställningen brukar få kan det väl knappast vara någon som råkar springa på den av misstag. Och nu i Örnsköldsvik visas den väl i en utställningslokal, inte i en kyrka. Och varför bli kränkt överhuvudtaget?? Man väljer ju själv vilka bilder man vill titta på.
Intressant att du kopplar Svenska kyrkans tolerans för homosexuella till medeltida förhållanden. Men lite för halsbrytande jämförelse för att riktigt övertyga. Det är ju en viss skillnad mellan intolerans och tolerans.
Hapax:
"z999: Välkommen hit! Jag hoppas du ska trivas här."
Tackar. Och jo, du skriver tillräckligt intressant för att jag ska trivas med att läsa här.
"Men hur menar du att kyrkobesökare blir kränkta av Ecce Homo?"
Vet inte om kränkta är rätt ord. Jag tror mer att de ser sig som svikna av svenska kyrkan när utställningen hängs ut på ett sådant ställe som uppsala domkyrka och på ett tvärsäkert sätt vill pådyvla dom en tolkning av bibeln som inte känns speciellt säker.
"Med den uppmärksamhet som den utställningen brukar få kan det väl knappast vara någon som råkar springa på den av misstag."
Det går väl att välja bort den för de som inte vill se den, utom för de som jobbar i sveriges riksdag där den hängdes ut i entren.
"Och nu i Örnsköldsvik visas den väl i en utställningslokal, inte i en kyrka."
Det ses nog som ett steg framåt av månag kristna, även om de fortfarande ser det som hånfullt mot Jesus och lärjungarna. I kristen tro så föds ju Jesus på ett speciellt sätt som en markering att han inte är bara människa utan en del av en treenighet, något som står utanför sådant som mänsklig sexualitet (både hetero och homosexualitet).
"Och varför bli kränkt överhuvudtaget?? Man väljer ju själv vilka bilder man vill titta på."
Som sagt, kränkningen, om man nu kan kalla det så, beror på att ledande personer inom svenska kyrkan på ett tvärsäkert sätt kör över alla som tvivlar på att homosexualitet är något som Gud anser vara ok.
"Intressant att du kopplar Svenska kyrkans tolerans för homosexuella till medeltida förhållanden. Men lite för halsbrytande jämförelse för att riktigt övertyga. Det är ju en viss skillnad mellan intolerans och tolerans."
OK. Kolla nedanstående länk för att själv se hur en av dom "toleranta" egenhändigt dömer Åke Green till helvetet för att han inte delar statens syn på homosexualitet.
Klicka här
På medeltiden så ansågs makthavarna nästan vara jämställda med Gud. På länken som jag angavså verka de ha gått ett steg längre. Eller?
z999: Jag blir inte kränkt av att du uttrycker åsikter som skiljer sig från mina. Om man skulle bli kränkt så fort någon säger emot en, eller när ett parti eller ett samfund tar ett beslut man inte sympatiserar med, skulle man få ett mycket jobbigt liv. Så om någon skulle känna sig kränkt eller sviken av att det finns homovänliga tendenser i Svenska kyrkan, är det ett personligt problem för den personen. Alla har rätt att argumentera emot en åsikt eller ett beslut. Men personliga känslor inför andras åsikter är just personliga.
En helt annan sak är att uttala sig kränkande om en person eller en grupp av människor. När Åke Green kallar homosexuella för en cancersvulst på samhällskroppen är det i högsta grad kränkande. Inte bara uttryck för en åsikt. Likaledes är det kränkande mot Åke Green att säga att han kommer till helvetet för sina uttalanden. En politiker borde ha förmågan att ta avstånd från andras åsikter utan att göra den typen av övertramp. Men Birgitta Rydbergs uttalande som du länkar till får förstås stå för henne själv. Det är inte representativt för vare sig Folkpartiet eller Svenska kyrkan.
Hapax:
"Så om någon skulle känna sig kränkt eller sviken av att det finns homovänliga tendenser i Svenska kyrkan, är det ett personligt problem för den personen."
Ja, det kan jag väl hålla med om. Men jag tror att den upplevda kränkningen ligger i att man anser att kyrkan kör över vissa ideal på ett lättvindigt sätt. OBS! Jag delar inte den uppfattningen men jag vet många som ser det på det sättet. De som ser det så borde engagera sig kyrkopolitiskt och åtminstone rösta på ett parti som företräder deras åsikter i just den frågan. Eller ännu bättre gå med i ett parti och försöka påverka.
"En helt annan sak är att uttala sig kränkande om en person eller en grupp av människor. När Åke Green kallar homosexuella för en cancersvulst på samhällskroppen är det i högsta grad kränkande. Inte bara uttryck för en åsikt."
Ham sa inte riktigt så. Han sa att homosexualiteten som fenomen är som en cancersvulst (brer ut sig och blir mer och mer accepterad), inte att homosexuella skulle vara det. Hade han uttryckt det så som du skriver så hade han inte klarat den följande rättegången.
"Likaledes är det kränkande mot Åke Green att säga att han kommer till helvetet för sina uttalanden."
I mina ögon så liknar det medeltiden när makthavare använde kyrkan för att tvinga folk till underdånighet och hotade uppstudsiga med att de skulle hamna i helvetet. Jag anser att det är ok att tolka in bibeln i den samtid man råkar leva i och även i specifika situationer. Men man ska vara medveten om att det är ens egen tolkning. Jag kan alltså förbjuda homosexualitet i mitt eget liv med bibeln som grund, men inte i andras liv.
"En politiker borde ha förmågan att ta avstånd från andras åsikter utan att göra den typen av övertramp."
Politiker har en tendens att bli ganska vidriga när de är övertygade om att de företräder det ultimat goda och alla som är emot dom blir då automatiskt företrädare för det ultimat onda. Sedan följer att de ultimat onda inte förtjänar någon respekt i något avseende.
"Men Birgitta Rydbergs uttalande som du länkar till får förstås stå för henne själv. Det är inte representativt för vare sig Folkpartiet eller Svenska kyrkan."
Folkpartiet har det offentligt utlagt på sin sida så man får väl anta att de tycker att uttalandet är helt ok? Jag har inte sett någon typ av avståndstagande från deras sida.
z999: Jag tycker fortfarande att Åke Green känns mer medeltida än Birgitta Rydberg. Men nu förstår jag nog i alla fall hur du menar.
Ska man vara noga så sa Åke Green att "Sexuella abnormiteter är en djup cancersvulst på hela samhällskroppen". Exemplen på "abnormiteter" just i det sammanhanget är män som ligger med män och människor som våldtar djur.
Cancermetaforen handlar inte bara om att homosexualiteten breder ut sig. Den säger också att homosexualiteten är en allvarlig sjukdom ("Homosexuellt är något sjukt ... En frisk och ren tanke som blivit utbytt mot en besmittad. Ett friskt hjärta som blivit utbytt mot ett sjukt. En frisk kropp som blivit ödelagd p. g. a. ett byte"), och att hela samhällets hälsa och överlevnad hotas av denna sjukdom ("Vårt land står inför en katastrof. Vad är det som säger att inte vi kan få en jordbävning så 100 000 tals människor kan dö i ett ögonblick."). För att bota samhällskroppen måste alltså cancersvulsten skäras bort.
För mig är detta ett djupt kränkande sätt att tala om en grupp människor. Homosexualiteten kan inte skiljas från de homosexuella. Lika lite som judiskheten kan skiljas från judarna, eller frikyrkligheten från de frikyrkliga. När det dessutom handlar om en grupp människor som utsätts för våld och hatbrott p g a sin grupptillhörighet blir det extra osmakligt att säga såna här saker.
Oavsett vad man anser om homosexuella eller judar eller frikyrkliga ska man inte tala om andra människor på det här sättet. Särskilt inte från predikstolen. Det finns inget moraliskt försvar för det, oavsett om det är juridiskt tillåtet eller inte.
Hapax:
"För mig är detta ett djupt kränkande sätt att tala om en grupp människor."
Håller med. Och även om de nu skulle vara sjuka så är det inte ett speciellt trevligt sätt att uttrycka sig. Jag tror inte han skulle uttrycka sig så om andra han anser vara sjuka.
"Homosexualiteten kan inte skiljas från de homosexuella."
Nej. Men däremot så kan homolobbyn (=rfsl och en del offentliga personer varav flera inte är homosexuella) särskiljas från de homosexuella. I ett samhälle där homosexualitet ingick mer naturligt så skulle det inte finnas någon homolobby och jag tror inte att det skulle finnas lika många homosexuella som önskade barn heller. Dom skulle vara mer nöjda med sin sexualitet tror jag och se sin barnlöshet som något naturligt och inte som ett bristtillstånd. Men nåt sånt kommer vi aldrig att få uppleva.
"Lika lite som judiskheten kan skiljas från judarna, eller frikyrkligheten från de frikyrkliga."
Jag håller inte med om att det skulle vara samma sak. Människans sexualitet ingår i drifterna och det gör inte religionen. Det är lättare att kompromissa med sin religion än sin sexualitet.
"När det dessutom handlar om en grupp människor som utsätts för våld och hatbrott p g a sin grupptillhörighet blir det extra osmakligt att säga såna här saker."
Jo, det är sant. Jag anser också att det är väldigt osmakligt när folk blir utsatta för våld för det som de identifierar sig med, oavsett vad det är. Jag tror dock inte att Åke har sån genomslagskraft bland de som vill ge sig på homosexuella med våld, men kanske bland de som vill göra dem illa på andra sätt.
"Oavsett vad man anser om homosexuella eller judar eller frikyrkliga ska man inte tala om andra människor på det här sättet. Särskilt inte från predikstolen. Det finns inget moraliskt försvar för det, oavsett om det är juridiskt tillåtet eller inte."
Håller med. Om ens kallelse till präst inte innebär en särskild omsorg om alla människor så ska man inte bli präst tycker jag. Det betyder inte att prästen ska vara en utmesad typ som går omkring och inbillar sig att han älskar alla. Men förståelse och medkänsla lite utöver det vanliga ska finnas med. Det ska alltså kännas i hjärtat att man vill ge något till mänskligheten.
z999: Jag uppskattar dina kommentarer. Att bli motsagd är nyttigt och utvecklande. Och det är trevligt att få medhåll ibland också... =)
Skicka en kommentar