tisdag 24 juni 2008

Du skall ha begärelse

Nina Björk skriver tankeväckande om behov och begär:
"Behov kan tillfredsställas; ­behov som är tillfredsställda tar slut. Men begäret är utan slut. Begäret är inte någonting objektivt; inte någonting som är ungefär lika för alla människor i alla tider. Om vi har ett begär eller inte avgörs av den kultur vi lever i. Och vi lever i en kultur som lever av begär. Människor måste begära det de inte behöver för att vår ekonomi ska gå runt. Att uppmuntra ett ständigt omättbart begär är därför centralt i vår kultur, i vår ekonomi."
Den gamla visdomen kan sammanfattas i orden "Du skall inte ha begärelse till din nästas hus". I samhällen med mer begränsade resurser ses ekonomin som ett nollsummespel. Jag kan bara få mer genom att ta av någon annan. Då är habegäret liktydigt med stöld. Därför måste man vara nöjd med sin lott för att jämvikten ska bevaras. Men i vårt överflödssamhälle räknar vi med ständig tillväxt. Alla kan få mer. Alla ska få mer. Därför är det gamla budordet föråldrat. Nu gäller budet "Du skall ha begärelse". Inte till din nästas hus, men till ditt nästa hus. Drömhuset. Med designat kök och hemmaspa.

Jag tror inte det går att utplåna begäret efter mer. Inte heller vore det sunt att skambelägga all konsumtion som går utöver våra grundläggande behov. Men vi kan göra motstånd. Vi kan välja att njuta av enkla saker. En kopp te. Ett samtal. Vinden i träden och doften av sommar. Och vi kan söka stilla punkter i livet, då vi inte konsumerar något alls utan bara är. Att inte ha begärelse är inte längre ett bud att åtlyda, utan en nåd att stilla bedja om.

6 kommentarer:

Anonym sa...

Kan man inte också tänka att begäret måste riktas, eller tuktas? Flera psaltarpsalmer uttrycket tex ett starkt begär efter Gud, och begäret är givetvis en del av vad som formar ett stabilt äktenskap. Kyrkan har ju ett platonskt, antikroppsligt arv där begär i sig självt uppfattas som något destruktivt eftersom det är förknippat med såna låga saker som kropp och jord. Men om vi (vilket jag tror) är skapade till kroppar som ska leva på jorden, måste väl också begäret kunna ingå på ett positivt sätt i våra liv som skapade varelser.

Kanske behöver vi inte mindre begär, utan bara ett mer riktat begär. Begäret efter rikedom (som dominerar oss totalt) är enl Paulus och Jesus destruktivt. Begäret behöver riktas mot det kommande gudsriket istället.
/Jonas Lundström
http://blog.bahnhof.se/wb938188

hapax sa...

Mm, om jag har begär efter något som är gott och bra och rimligt, så är väl begäret bra. Men jag vet inte riktigt vad det skulle innebära att ha begär till Gud.

Begäret vill äga, tänker jag mig. Om jag säger att jag har begär till en ny dator, så förstår jag ungefär vad jag menar. Jag vill ha en dator som jag kan göra det här och det där med. Men jag kan inte göra mig en tydlig bild av vad det skulle innebära att "ha" Gud.

Nå, det måste förstås vara möjligt att använda begär-metaforen om Gud. Men vad skulle det betyda?

Anonym sa...

Jag kommer att tänka på Jesus ord om att söka Guds rike först. När psalmisten uttrycker begär efter Gud, är det då inte ett begär efter att Gud ska gripa in och utföra sin vilja. Ett begär efter Gud kanske är samma sak som en intensiv längtan efter att Guds rike ska komma på jorden, såsom i himlen?
/Jonas

Cecilia N sa...

Charles Taylor: The Ethics of Authenticity.

En bra bok i ämnet.

hapax sa...

Jonas: Begär efter Guds rike låter bra, tycker jag. Inte för att jag vet alldeles säkert vad det innebär heller. Men det borde ligga i riktning mot det bästa vi kan föreställa oss, och därför är det värt att sträva efter med hela vårt hjärta.

hapax sa...

Cecilia: Tack för boktips! Jag hittade några recensioner på nätet som tyder på att boken vore värd att läsa. Förhoppningsvis kan det bli av någon gång.