Sämre vård på kyrklig vårdcentral?

Jag kan tänka mig en del invändningar mot att en församling öppnar vårdcentral. Inte minst behöver man överväga noga om man har kompetensen att driva vårdcentralen på ett professionellt sätt. Och om man är beredd att ta de ekonomiska risker som det innebär att starta en så kostsam verksamhet. Men några principiella betänkligheter har jag inte. Att kyrkor bedriver primärvård är väl inte konstigare än att de driver skolor eller missbruksvård.

Carina Hägg (s) är orolig för att kyrklig primärvård skulle vara dålig för kvinnor: "Inte så sällan i Bibeln är kvinnan underordnad mannen, och det kan färga av sig i terapisamtalen på vård-centralen." Hägg nämner också aborter och preventivmedel som frågor där unga kvinnor kan få sämre vägledning på kyrkliga vårdcentraler. Jag är inte orolig. Personalen måste förstås vara lika professionell på en kyrklig vårdcentral som på vilken vårdcentral som helst. Och med en kyrka som uppdragsgivare blir förhoppningsvis vårdcentralens målsättning att ge god vård.

Det finns större anledning till oro när det gäller vårdcentraler i privat regi. När ett företag driver primärvård blir vinstintresset den överordnade målsättningen. Detta påverkar vårdens utformning mycket mer än om ledningen har kyrkliga förtecken. Men ytterst är det förstås de politiskt beslutade finansierings-systemen som påverkar vården allra mest. Sydsvenskan skriver idag om hur invånarna i Rosengård systematiskt missgynnats de senaste åtta åren. Om Carina Hägg läste lite till i Bibeln skulle hon se att där också står om att sila mygg och svälja kameler.