Den nye rektorn vid Lunds universitet, Per Eriksson, har blivit ifrågasatt för sin frikyrkliga bakgrund. Det är förstås fördomsfullt att tro att han skulle vara ovetenskaplig eller homofob bara för att han varit pingstvän och nu är baptist. Samtidigt är det intressant att se vad det är som ligger bakom mediernas uppmärksamhet av invändningarna mot Per Eriksson.
Cecilia Hägerhäll, universitetslektor i biokemi, är en av dem som framfört skarpast kritik mot Per Eriksson. I dagens Sydsvenskan skriver hon en insändare (tyvärr hittar jag inte den på nätet) där hon förklarar sina uttalanden. Hon blev oförberedd uppringd av en reporter och svarade spontant på frågorna. Och hennes misstänksamhet mot Pingstkyrkan bottnar i att de pingstvänner hon mött har varit sådana som velat underkänna evolutionsläran för att den strider mot Bibeln.
Detta är klargörande, tycker jag. Hennes uttalanden är fortfarande fördomsfulla. Men vem skulle inte framstå som fördomsfull om man oförberedd fick frågor om något man inte vet så mycket om? Medierna letar efter konflikter. Och konflikterna renodlas och förstärks när de refereras av andra medier och allsköns bloggare. Vi kanske ska vara lite försiktiga med att ge omdömen om människor utifrån ett tidningsklipp. Och kanske kunde fördomar mot frikyrkorna bäst bemötas genom tydliga avståndstaganden från vetenskapsförakt och homofobi.
Cecilia Hägerhäll, universitetslektor i biokemi, är en av dem som framfört skarpast kritik mot Per Eriksson. I dagens Sydsvenskan skriver hon en insändare (tyvärr hittar jag inte den på nätet) där hon förklarar sina uttalanden. Hon blev oförberedd uppringd av en reporter och svarade spontant på frågorna. Och hennes misstänksamhet mot Pingstkyrkan bottnar i att de pingstvänner hon mött har varit sådana som velat underkänna evolutionsläran för att den strider mot Bibeln.
Detta är klargörande, tycker jag. Hennes uttalanden är fortfarande fördomsfulla. Men vem skulle inte framstå som fördomsfull om man oförberedd fick frågor om något man inte vet så mycket om? Medierna letar efter konflikter. Och konflikterna renodlas och förstärks när de refereras av andra medier och allsköns bloggare. Vi kanske ska vara lite försiktiga med att ge omdömen om människor utifrån ett tidningsklipp. Och kanske kunde fördomar mot frikyrkorna bäst bemötas genom tydliga avståndstaganden från vetenskapsförakt och homofobi.
2 kommentarer:
Intressant slutkläm, hapax:
"Och kanske kunde fördomar mot frikyrkorna bäst bemötas genom tydliga avståndstaganden från vetenskapsförakt och homofobi."
Det är alltså de frikyrkligas eget ansvar att bryta ned de fördomar som riktas mot dem.
Gäller det även övriga folkgrupper som utsätts för fördomar?
@ kathimeran
Var och en har det fulla ansvaret för sina egna fördomar. Meningen du citerar handlar inte om _ansvaret_ för fördomarna, utan om hur man bäst _bemöter_ fördomar.
Fördomar kan vara av väldigt olika slag. Mera svårartade är fördomarna om de
a) riktas mot en grupp som är diskriminerad eller våldsutsatt,
b) handlar om egenskaper snarare än åsikter hos gruppens medlemmar,
c) är outtalade eller antydda snarare än tydligt formulerade.
Fördomarna mot Per Eriksson hör inte till de svårartade. Frikyrkliga är inte en "folkgrupp" som är diskriminerad i vårt samhälle. Per Eriksson har uppenbarligen _inte_ blivit diskriminerad vid rektorstillsättningen. Att hans åsikter ifrågasatts i uttalanden till medierna har gjort det lätt för honom att bemöta och dementera invändningarna.
Därför finns det inte anledning att bli så värst upprörd. En person i hans ställning måste tåla att bli ifrågasatt. Och ifrågasättandena är inte av värre slag än om en socialdemokratisk rektor fått frågor om han/hon skulle kunna stå för systemet med näringslivssponsrad forskning.
Skicka en kommentar