Runar Eldebo har en bra debattartikel i Dagen idag. Läs den. Eldebo ställer upp fyra kriterier som kristendomstolkningar ska bedömas utifrån: Skriften, traditionen, sammanhanget och Andens ledning. De tre första kriterierna är ganska självklara, om än svårdefinierbara. Medan det fjärde kriteriet också är självklart men fullständigt omöjligt att tillämpa på ett systematiskt sätt.
Eldebo får plus av mig för att han framhåller att kristendomar är mänskliga konstruktioner. Det finns ingen objektiv, färdig-uppenbarad kristendom att bara ta emot. Samtidigt kan vi inte konstruera kristendomen hur som helst, om vi vill att andra ska känna igen resultatet som just kristendom.
Jag uppskattar också att Eldebo formulerar sina kriterier ganska öppet, så att det inte blir så lätt att använda dem för att ta avstånd från det ena eller andra som man inte gillar. Det finns förstås många kristendomskonstruktioner som jag ogillar av olika skäl. Men det förefaller mig mera konstruktivt att försöka se vad jag kan lära mig av andra kristendomar, än att definiera ut dem som inte alls kristna. Både påven och Jonas Gardell ryms inom kristenheten, och båda två kan vara värda att lyssna till. För att ta två exempel som Eldebo nämner.
Eldebo får plus av mig för att han framhåller att kristendomar är mänskliga konstruktioner. Det finns ingen objektiv, färdig-uppenbarad kristendom att bara ta emot. Samtidigt kan vi inte konstruera kristendomen hur som helst, om vi vill att andra ska känna igen resultatet som just kristendom.
Jag uppskattar också att Eldebo formulerar sina kriterier ganska öppet, så att det inte blir så lätt att använda dem för att ta avstånd från det ena eller andra som man inte gillar. Det finns förstås många kristendomskonstruktioner som jag ogillar av olika skäl. Men det förefaller mig mera konstruktivt att försöka se vad jag kan lära mig av andra kristendomar, än att definiera ut dem som inte alls kristna. Både påven och Jonas Gardell ryms inom kristenheten, och båda två kan vara värda att lyssna till. För att ta två exempel som Eldebo nämner.
6 kommentarer:
Jag gillar inledningen till artikeln, men tycker inte det bär igenom. Det är bra att han skriver om kriterier, alla har ju gränser för vad man uppfattar som kristet, men om man ska ha kriterier så måste väl dessa vara hyfsat tydliga för att vara användbara? Och är inte hans kriterier på tok för fluffiga för att någon annan ska kunna använda dom och komma till samma slutsatser?
/Jonas Lundström
Jag uppfattar honom som att man för att få kallas kristen måste omfatta samtliga fyra kriterier (som påven) och inte bara t ex två (som Jonas Gardell), och att detta debattinlägg publiceras lagom till Jesusmanifestationen.
Jonas,
Visst är kriterierna fluffiga. Vart och ett av kriterierna skulle behöva problematiseras väldigt mycket för att börja betyda något.
Att jag gillade artikeln säger väl något om mina förväntningar på Dagens debattsida... :) Och mest kanske jag jämförde med Anders Sjöbergs artikel om "öppenhetsfundamentalism" för några dagar sedan. Den var inte bra.
Maja,
Jag funderade på om det var så artikeln skulle förstås. Men jag valde att tolka den som liberal och inkluderande i stället. Eldebo skriver ju att ett eller flera av kriterierna behövs, och att det är när _inget_ av kriterierna känns igen som kristendomskonstruktionen avfärdas.
Sedan har jag svårt att förstå hur det överhuvudtaget är möjligt att avgöra vem som har använt sig av Andens ledning i sin konstruktion.
Man får väl ändå välja det ena eller det andra. Antingen är kristendomen en uppenbarad religion, eller en mänsklig konstruktion. Och i det senare fallet vill jag definitivt inte att någon ung akademiker ska ställa upp regler för mig, vad jag får tro. Det fanns gamla män, för att inte tala om gamla kvinnor, redan när jag var barn, vilka visste vad kristendom är.
Kristen tro är ingen akademisk disputation vid någon teologisk fakultet vid ett sekulariserat statligt universitet! Vad är mänskliga konstruktioner, om inte de akademiska paradigmen? Mot detta står en uppenbarad religion, som har traderats från generation till generation under 2000 år, och visserligen splittrats i detaljfrågor, men är väl sammanhållen i de centrala delarna.
Hur kan vi veta att Gud finns, om han inte har uppenbarat sig på något sätt, utan allt är mänskliga spekualtionerm, typ jag tror (= gissar) att det finns "någonting däruppe"?
Försök sälja idén att islam inte är en uppenbarad religion till muslimer, att Koranen är mänsklig dikt (vilket vi kristna iofs tror - annars hade vi också varit muslimer), och att det finns olika "islamar" (travesti på "krisatendomar") som alla är lika bra!
Det minsta man kan kräva av den som kallar sig för "kristen", "muslim" eller något annat, är väl att han tror på sin egen religions religiösa urkunder, att de är från den Gud som man tror på? Det blir skevt om icke-muslimer ska tala om för muslimer vad de ska tro på. Misstanken infinner sig att avsikten i så fall är att göra islam förenlig med någon annan religions, eller det sekulariserade samhällets värderingar.
Och sak samma om man försöker pressa in kristendomen i något slags akademisk mall. Det blir varken kristendom eller vetenskap, utan pseudovetenskap.
Huruvida Gardell, som person, är kristen eller inte, låter jag vara osagt, för det är inte säkert att han tänker som han skriver. Men det han skriver är inte den uppenbarade religionen kristendom. Gardell är en charmerande underhållare, som vet hur man trollbinder publiken. För det ska han hedras, men inte som kristendomsuttolkare. Det gjorde diakonissan, som ledde söndagsskolan i Svenska kyrkan när jag var barn, mycket bättre!
I vår jämställda tid är det fel att kasta "old time religion" på sophögen. Vad ett kristen jämställdhet kräver, är att vi upptäcker de "osynliga" kvinnorna som under de gångna 2000 åren har för det kristna arvet vidare till de yngsta barnen - till dem som vuxit upp som anoyma kristna eller till "stora" män, biskopar, patriarker och påvar.
Min tolkning av Eldebos artikel är inte att kristendomen är en mänsklig konstruktion enbart, men att tillämpningen på varje tid innebär element av detta. Men frågan blir om vi talar om s k "konstruktivism" i filosofisk bemärkelse eller om det finns "bättre" (=mer trogna ursprunget) och "sämre" (=mindre trogna ursprunget) konstruktioner eller inte. Om det inte är möjligt att diskutera detta utöver tyckandet har vi redan accepterat relativismen/subjektivismen. Om jag t ex säger att jag är kommunist för att jag gillar fri marknad och konkurrens har jag visserligen rätt att säga det, men man kan fråg sig om jag inte istället borde kalla mig liberal. Annars har orden och möjligheten till kommunikation förlorat sitt värde.
/Tobias.
Skicka en kommentar