måndag 23 mars 2009

Kristendom enligt Gardell

Ett citat till blir det från Jonas Gardells nya bok. Om vad Gardell menar att det handlar om att vara kristen. Inte så dumt uttryckt, tycker jag.

Gud [är] lika lite som på Jesus tid något att tro på eller inte tro på. Gud är något man förnimmer och erfar eller inte.
Gud är inte ett förslag.
Han är inte ett tankeexperiment eller ett tankekomplex att ta ställning till, utan en kraftkälla som finns i dig vare sig du vill eller inte, men som du kan öva dig i att vara i kontakt med.
Gud är i allt, omsluter allt, förbinder allt med vartannat. Skaparen och hans skapelse går inte att skilja åt.
Därför kan du söka Gud i dig själv -- lika väl som någon annanstans. Han är ditt centrum. Han är rösten som viskar ditt namn, han är dina andetag och ditt hjärtas slag, han är den helige ande som finns i allt som lever, som är i varje människa.
Du kan också låta bli att söka Gud. Han upphör därmed inte att finnas.
Till allt det omöjliga Gud kan göra lägger den kristna rörelsen detta: att Gud för två tusen år sedan från döden uppväckte en lärare och helbrägdagörare som avrättats av romarna. Gud lät denne man besegra döden och upphöjde honom till Guds son, och den kristna rörelsen bekänner denne man som likvärdig med Gud. Och denne man sade till oss: Närhelst två eller tre av er samlas i mitt namn är jag mitt ibland er. Jag är med er alla dagar intill tidens ände.
Att vara kristen handlar inte om att tro på kristna doktriner eller bekännelser så som sanna eller falska, utan att ha en relation med den uppståndne Jesus så som han lever i var och en av oss, talar till oss och säger: Du är älskad. Du är förlåten. Du är frikänd. Därför skall du älska. Därför skall du förlåta. Därför skall du frikänna. Var fullkomlig liksom Gud är fullkomlig. Imitera Gud!
Vi kan öva oss i att tro, vi kan öva oss i att lyssna efter rösten som viskar våra namn, som lovar att alltid finnas hos oss och aldrig överge oss, vi kan öva oss i att förnimma det gudomliga.
Att öva sig är nödvändigt. Att ta sig den tiden. Övning ger färdighet. Det finns anledningar till att människor i alla kulturer utvecklat metoder och sätt att fokusera och koncentrera sig på anden. Bön, meditation, upprepande av mantra, tystnad -- men också övningar i kärlek och barmhärtighet.
Vi kan växa i anden och Guds ande kan växa i oss.
Om vi tror. Om vi vill. (s 352-353)

6 kommentarer:

Feffe sa...

Det var definitivt det bästa jag hört av Gardell. Det är ju inte direkt det man hör honom säga i TV-mediet. Någon kallade honom för "Guds lille narr" i en annan blogg. Tycker det är en rätt bra beskrivning på honom.

Ibland undrar jag om inte Gardell ändå känner sanningen. Bara det att han måste pröva det förbjudna: "Det goda som jag vill gör jag inte, men det onda som jag inte vill gör jag."

Hilda sa...

"Gud för två tusen år sedan från döden uppväckte en lärare och helbrägdagörare som avrättats av romarna. Gud lät denne man besegra döden och upphöjde honom till Guds son,"

Detta är väl en ganska heterodox syn på Jesus. Jag frågar mig varför ingen av de upprörda debattörerna jag sett tar upp detta, medan de alla verkar hysteriska över tandlöshet och analfabetism?

Anonym sa...

Hilda. Det troliga är väl att dom inte läst boken utan bara baksidan? :) Sen vet jag inte om jag håller med, citatet har väl tydligt stöd i åtminstone vissa bibeltexter, vilket också Gardell visar på?

Hapax. Jag hoppas på en recension från dig senare, själv är jag på sida 100 typ. Det är mkt intressant.
/Jonas Lundström
http://blog.bahnhof.se/wb938188

David sa...

Gardell har rätt att Gud inte är ett tanke experiment och han är en källa till kraft men han är inte en kraftkälla.

Men han är också vägen sanningen och livet och han är personlig och inte bara en kraft.

Och den relation Gardell talar om har väldigt lite med bibelns Jesus att göra.

Sant är att Gud har frikänt oss men det är först när vi inser att vi inte kan leva som Jesus som han kan hjälpa oss.

Att tro att vi kan bli hans efterföljare och i oss själva leva rättfärdigt då har korset och jesu lidande ingen betydelse för oss.

Jag fattar inte varför Gardell helt överger kristendomen och väljer buddismen den passar bättre på hans undervisning.

Hilda sa...

Hm. Jag tror samtliga kristna kyrkor har avvisat adoptionismen, i dess många former. Ortodox kristendom hävdar att Jesus inte gjordes till Guds son utan var det från början (född och icke skapad, av samma väsen som Fadern). Här tycker jag kanske inte man behöver göra så mycket ny bibletolkning - det finns annat som inte är like genomarbetat i kyrkans historia och skulle behöva förnyas (till exempel synen på homosexualitet...)

Men om man nu ska bli upprörd över Gardells bok kan man väl bli det över de delar av Jesusbilden som är relevanta för soteriologin?

hapax sa...

Hilda,
Boken "Om Jesus" tar sin utgångspunkt i vad bibelforskare säger om evangelierna och den historiske Jesus. Det är förstås en ganska annan vinkel än att utgå från de kristna dogmerna om Jesus, och därmed blir språkbruket ett annat än det "ortodoxa".

Jag tycker inte det är så intressant eller konstruktivt att diskutera hurpass renlärig Gardell är. Det vore viktigare att föra upp diskussionen ännu ett steg till hur relationen bör se ut mellan forskningen om Jesus och tron på Jesus. Gardells främsta insats tycker jag är att han för en lite bredare publik försöker överbrygga klyftan mellan exegetik och kristen teologi.