Direktörens heder

Det är lättare för en kamel att komma genom ett nålsöga än för en rik att komma in i Guds rike, sägs det. Nu har en av landets direktörskameler tagit ett oväntat språng. Lars G Nordström avstår från hela sin VD-lön på 900 000 i månaden. Det tar förstås inte kamelen genom nålsögat. Nordström har ganska många miljoner kvar. Och pengarna han avstår går inte till de fattiga, precis.

Men Nordström ger oss i alla fall en intressant illustration av skillnaden mellan heder och moral. Han säger själv att han tackar nej till lönen för att han inte vill bli uppfattad som girig. Det handlar alltså om hans heder. Nordström är mån om sitt anseende, om vad andra ska tänka om honom. Det är utsidan som räknas. Och det är en rationell, vinstmaximerande kalkyl att avstå från lönen. I det här fallet bedömde Nordström att det var en god affär att växla lönemiljonerna mot förtroendekapital. Hedern är dyrbar och värd sitt pris.

Om Nordströms lön i stället hade varit en fråga om moral, om rätt och fel, så hade det inte spelat någon roll vad tidningarna skrev om saken. Ett moraliskt ställningstagande håller för ett mediedrev. Och moral är en fråga om vad som är bäst för andra människor, inte om vad som är bäst för det egna anseendet.

Nog är det sympatiskt att Nordström värderar hedern högre än lönesaldot. Men mycket viktigare vore det om näringslivs-topparna värderade moralen högre än profiten. Kanske är det något med kamelrollen som gör den tanken utopisk.

Dagens citat

Nina Björk formulerar sig ofta på sätt som tål att grunnas på ett tag. Så här säger hon i en intervju, apropå att hon fått kritik för att hon kritiserat att vi försöker konsumera oss lyckliga:

"Bristen på moraldiskussion är odemokratisk. Varför skulle vi inte kunna prata om vad människor bör bli lyckliga av, i stället för att fortsätta tro att vi väljer fritt, när det bara är liberal fiktion som talar?"

Ja, vad bör vi bli lyckliga av? Någon som har förslag?